Kan inte fatta att hon är borta. Jag bara gråter och gråter, det gör så jävla ont. Jag saknar henne. Jag har inte ens fått begrava henne än. Det är för hårt i backen. Det är inte värdigt henne. Hon förtjänar det bästa. Fatta jag kommer aldrig mer kunna klappa henne. Se hennes underbart fina nos. Aldrig få bryt på henne för att hon väker mig mitt i natten. Hon är borta och kommer aldrig tillbaka till mig. Tänk om det var mitt fel? Tänk om jag tog hand om henne för dåligt? Och den där bollen, jag har sån ångest över den. Hon fick bara springa i den 6 eller 8 gånger och Eddie kommer få springa så mycket mer. Fan! Jag vet inte vad jag ska ta mig till. De är mina bäbisar, mitt allt. Och nu är hon borta. Jag har gråtit hela dagen idag. Jag orkar inte. Jag vill bara spy just nu. Och spola tillbaka tiden, jag vill ha tillbaka min Crash. Min underbara lilla ängel. Men samtidigt är jag ju glad för att jag har Eddie men det är just de, dom har ju alltid hängt ihop. Jag säger fortfarande Crash och Eddie inte bara Eddie. Jag älskar de där små liven. Fan, kom tillbaka! Snälla mitt vackra lilla bäbis, jag behöver dig Eddie behöver dig Jeppa och Annika behöver dig. Du är så saknad gumman, du kommer vara det i resten av mitt liv. Jag älskar dig <3 Jag hoppas bara att du inte led <3

Eddie   <3                                                                                        Crash <3