Tänkte skriva lite kortfattat om mina texter osv.
För mig är skriva terapi, faktiskt även en terapiform som min psykolog gav mig någon gång i början på åttan.
* Gick då och träffade någon för att jag hade aggressionsproblem och massa skit om åtal och grejs tror ajg det var.*
Men när jag mår dåligt slår jag igång musik och letar fram papper..
Jag skriver utifrån mina tankar, känslor och upplevelser. Därmed är det väldigt personligt de jag lägger upp här. Och vilket gör att jag själv inte förstår varför jag sätter mig i den situationen.
Men återigen när jag mår dåligt och har skrivit klart, nånting lättar från mig då. Jag mår bra efteråt.
Låter kanske dumt, men sant.

Men där kommer en annan grej, det svenska språket. Som faktiskt råkar vara något jag har problem med. Därför kan formuleringar och sånt bli väldigt skumma. Men texterna är egentligen till för mig, så så länge jag förstår. Även om det är kul att andra förstår..
Jag tror mig inte heller att jag har någon talang för själva skrivandet. Det är något som jag gör för att må bra och för att jag tycker det är kul.

Jag vet inte, tänkte att detta inlägg skulle förklara hur viktigt det är för mig att skriva, men det känns som att det bara vart en massa babbel som jag är tveksam om någon förstår xD

men ja that's it.