Funeral of hearts

I swore I'd never fall again
But this don't even feel like falling
Gravity can't forget
To pull me back to the ground again


Han stannade kvar, när jag bröt ihop.
Det betyder nå så fruktansvärt.
Han lät mig vara, som jag faktiskt är.
Han gick inte.

Men jag är fortfarande rädd.
Men nu vet han det.
Det måste ju vara en bra sak?
Han vet hur jag känner, han vet mina tankar.
Jag vet hans, iaf de jag kommer ihåg.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0