Jag tänker inte vara positiv

Det finns nog inget värre än när vuxna människor beter sig som fjortonåringar. Förstår inte varför man inte kan växa upp och respektera varandra. Blir bara så less.

Annars då. Har varit sjukskriven större delen av November. Mycket för huvudet.. 

Är på ett sådant ställe i mitt liv då jag rensar negativa energier runtom och inom mig. 

Jag behöver inte mer som trycker på. Det är faktiskt okey att sätta mig först. Jag måste ändå stå ut med mig resten av mitt liv.

Har fått lite positiva besked på sistone. 
Trivs i nya lägenheten och har en underbar sambo. Det är alltid något. 

Annars är jag mest bara trött less och allmänt nere. 
Mycket som stör tankebanorna just nu. Små saker som bara ligger å förstör. 

Jag kan sakna gamla tider. Gamla Milla. Samtidigt som det är en del av mitt liv jag bara vill glömma.
Vill aldrig tillbaka till å vara det tomma skalet jag en gång var. 
Vägrar hamna där igen. Vissa gånger var det jävligt kul. 
Men mest var det bara mörkt destruktivt å ensamt. 

Jag är glad för allt jag har idag. Chris familjen å mina närmaste. Även jobbet. Hur jobbigt det än kan vara ibland så känns det rätt att sitta bakom ratten. Är tacksam för den tiden jag fick på YTS å alla de människor jag fick träffa var dag där. Saknar den tiden med.

Är så glad att mitt liv har förändrats så som det har gjort även fast mörkret å ångesten fortfarande finns kvar. De är bara på besök mer sällan nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0