Runawayworld

yes, en av texterna kommer iaf komma upp. Den är extremt löjlig, men det skiter jag i.

Jag vill att du ska se mig
Se igenom fasaden
Se bakom det där fejkade smilet
Sem människan bakom eyelinern
Ingen har gjort det på så länge

Jag känner mig ensam i ett rum fullt av människor
Jag känner deras hat mot mig
Det strålar rakt igenom mig
Får mitt hjärta att vilja stanna
Även fast inget är fel,
allt kan vara bra.
Men hatet tar kål på mig

Jag är lycklig men har tappat förmågan att le
Jag saknar dig
Du är ingen alls eller månen
Det spelar ingen roll att du inte existerar,
jag saknar dig ändå
Du skulle kunna ta bort mitt egna hat
Det förtär mig lika mycket
Om inte mer

---

Som ni kanske märker skrivs inte texterna i mina ljusaste stunder. Det är hur jag mår just då oftast, och det hjälper för mig att skriva ner det. Sen att jag publicerar det, ja det vet jag inte ens själv varför.

Håller jag på att förlora eller är jag fölorad?
Jag vet varken ut eller in
Jag stöter bort människor men egentligen vill jag ha de nära
Ligga och hålla om när jag gråter nära
Låta mig få hålla om de när dom gråter nära
Jag orkar inte spela längre
Jag tänker inte låtsas som att allt är bra, men jag tänker inte låtsas att allt är dåligt heller
Acceptera livet för var det är
Är det inte det allt handlar om egentligen?
Hitta sin plats i samhället och stanna där
Vara den samhället gjorde en till
Spela rollen livet ut
Men om man inte vill då?
Eller det inte finns någon roll kvar att spela,
ska man bara stå där då?
År efter år utan att bli sedd
För att folk vägrar se att inte alla passar in i deras pjäs
Vi måste sluta blunda

Känslorna svämmar över just nu
Jag vill skratta skrika gråta slåss allt
Är jag sjuk?
Eller inbillar jag mig?
Allt sitter i huvudet är det inte så?
Eller?
Jag vill inte tänka, inte kännas
Bara andas
Och höra det där löftet om att aldrig bli lämnad ensam
Det låter patetiskt
Men ensamhet dödar

---

Ja, ännu en txt. Den saknar sammanhang och någon egentlig menig.
Men alla mina känslor är huller om buller just nu så jag antar att det inte spelar någon större roll egenltigen..
Stressen har hjälpt till att göra den här dagen sämre. Jag klarar inte stress.

---

En bra dålig låt som faktiskt muntrar upp

Jag saknar dig så att det gör ont i varje andetag
Jag kommer ihåg känslan av att ha dig nära
Känslan när du höll om mig
Allt annat än vi försvann
Du fick paniken och gråten att släppa
Du fick ångesten att sluta skricka för ett tag
Den där lugnande känslan av att ha dina armar om mig
Att veta att du fanns där genom allt
Jag saknar våra samtal om allt mellan himmel och jord
Våra drömmar, våra hopp
Allt det där som aldrig kommer hända
Det som jag gjorde slut på när jag gjorde slut på oss
Jag kommer aldrig kunna luta huvudet mot ditt bröst och infinna det där saknade lugnet
Aldrig mer

Jag undrar om jag någonsin kommer få känna så igen
Tänk om det här var enda gången?
Att jag bara hade den här chansen
Men det får inte vara så
Jag behöver känna så igen
Jag behöver ha denna någon att luta mig mot när allt blir för svårt
Någon som kan skjuta bort världen bara för ett tag
Någon som får mig att glömma allt bara av att hålla om mig
Någon som får mina läppar att bränna,
sådär som det bara gör om det är med någon man verkligen tycker om
Jag behöver även vara någon annans någon
Torka bort dens tårar när den är ledsen
Få den att förstå att jag alltid kommer tycka den är vackrast och bäst
Att det kommer vara vi mot världen
Att ha någon att bry sig lite extra om
Krama sådär lite för hårt fast på det där mysiga sättet
Att lätta dens ångest
Vara den där någon som man pratar hela nätterna med
Vara den där någon som man berättar allt för
Jag behöver någon som behöver någon helt enkelt

Ja, en ny/gammal text..
Fick ett infall att jag skulle skriva nåt av mina ''verk'' här.
kritik motages eller nå :P nej, men säg vad ni tycker xD